Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken.

Inom forskning kring artificiell intelligens läggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmågor som simulerar människans. Därav var syftet med uppsatsen att studera om, och i så fall på vilket sätt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 påverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund användes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i så fall, hur Aibos lydnad, sinnestämning/emotionellt tillstånd och aktivitet påverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bättre lydnad än bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva känslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Det ansågs intressant att se om det förelåg någon skillnad vad gällande motivation mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning, då arbetslöshet bland annat kan påverka en individs motivation, självkänsla och identitet. Studien genomfördes som en enkätundersökning med frågor som avsåg att mäta människors känslighet för belöning och deras känslighet för bestraffning (BIS/BAS-skalan, se Carver & White, 1994). Enkäten delades ut på en arbetsförmedling och en arbetsmarknadsenhet för att nå personer utan arbete. Dessa personer matchades sedan mot individer med en tillsvidareanställning. Resultatet visade på att det fanns en skillnad mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning gällande känslighet för belönande händelser och positiva reaktioner.

Ett av målen inom forskningsområdet artificiell intelligens är att simulera mänskliga egenskaper och beteenden i en maskin. Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något som efterliknade den mänskliga inlärningsförmågan i roboten AIBO ERS-210. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Skinners teori om operant betingning. Syftet besvarades genom ett experiment som gick ut på att undersöka hur AIBO?s benägenhet att lyda tre olika kommandon påverkades av belöning och bestraffning.

The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality. .

Det ansågs intressant att se om det förelåg någon skillnad vad gällande motivation mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning, då arbetslöshet bland annat kan påverka en individs motivation, självkänsla och identitet. Studien genomfördes som en enkätundersökning med frågor som avsåg att mäta människors känslighet för belöning och deras känslighet för bestraffning (BIS/BAS-skalan, se Carver & White, 1994). Enkäten delades ut på en arbetsförmedling och en arbetsmarknadsenhet för att nå personer utan arbete. Dessa personer matchades sedan mot individer med en tillsvidareanställning. Resultatet visade på att det fanns en skillnad mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning gällande känslighet för belönande händelser och positiva reaktioner.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur belöning och bestraffning används i den svenska skolan. Vårt intresse för belöning och bestraffning medförde en önskan att studera Kometprogrammet närmre. Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till pedagoger och föräldrar och vars huvudsakliga mål är att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning och positiv förstärkning som verktyg för att nå detta mål. Därför vill vi även med detta examensarbete undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att arbeta med Komet samt hur elevernas åsikter om metoden skiljer sig från pedagogernas.

United States is one of the two countries in the world that have not ratified the convention on the rights of the child, and one of the few countries that sentences children less than 18 years to life in prison without parole. Besides this, corporal punishment is legal in all the states of USA. This essay is aimed at researching how these three factors affect one another in the American context and what consequences may come out of it. By the use of reports from NGO's and UN treaties together with various theories about the subject in question, I have looked into the juridical climate for today's young Americans.The conclusion of the essay shows that there is a tendency in the United States to control violence with violence, from a local level and further to a state level. As long as this attitude proceeds, the situation for children at risk for being sentenced to life sentence will not improve..

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

The purpose of this study is to examine young adults', 18-19 years old, attitudes towards corporal punishment and with the help of social constructionism, grid-group theory and relevant concepts analyze the results and compare it with previous research. The research questions introduce various factors such as gender, origin and personal experiences of corporal punishment that may affect the attitudes. In order to fulfill the purpose and answer the research questions, a quantitative research method has been selected. There was 118 participants in the survey. The study was conducted by means of surveys in high schools in Örebro. Social constructionism made us realize how the community, perceptions and expectations might influence attitudes. Grid-group theory gave us an insight into how different family structures may explain why attitudes toward corporal punishment of children differ between individuals.

Hundar är ett väldigt populärt sällskapsdjur runtom i världen. Men det förekommer även många beteende som är oönskade och som ägarna upplever som ett problem. Aggressivitet gentemot andra hundar är ett av de vanligaste problemen som ägare söker professionell hjälp för att träna bort och sju instruktörer har intervjuats för att berätta om de metoder som de använder och vad som är för och nackdelar med dessa. Vidare har även vetenskaplig litteratur och böcker använts för att jämföra svaren och för att se vilka aspekter som tas upp av dessa källor utav den. När det kommer till träning av hundar och djur i allmänhet pratar vi om fyra olika typer av träningstekniker eller en blandning av dem: positiv förstärkning, positiv bestraffning, negativ förstärkning och negativ bestraffning.

Hur har läraryrket sett ut förr och hur har det förändrats fram till idag? Studien syftar till att ta reda på detta genom att studera spelfilmer. Spelfilmer, som under undersökningens gång, i samtal med andra pedagoger, visat sig används i pedagogiska syften. I kapitlet Litteraturgenomgång får man en inblick i forskningar som gjorts om läraryrket och dess förändring över tid, men framförallt under 1900-talet. Här kan man även få en bredare kunskap om skolor och läroverk, när de kom till och hur de utvecklats. Metoden som används i studien är filmanalys.

Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Inom straffrätten ligger fokus på handlingen och brottslingen som företagit handlingen. Skadeståndsrättens fokus är istället själva skadan och ersättningens storlek påverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt står straffrätten för fördömandet av gärningen medan skadeståndsrätten reparerar densamma. Detta är i alla fall vad som återges i läroböckerna.Med min uppsats vill jag utmana föreställningen att den svenska ersättningsrätten har en så begränsad funktion som att enbart vara reparerande.